- Vad är grov kvinnofridskränkning
- Vad är det för skillnad på grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning?
- Vad kan gärningspersonen dömas till för straff?
- Hur går förundersökningen till?
- Hur går rättegången till?
- Rätt till skadestånd
- Rätt till målsägandebiträde
- Kostar det något?
Vad är grov kvinnofridskränkning
Grov fridskränkning är huvudbrottet i brottsbalkens 4 kap. 4 a §. Det avser upprepade eller systematiska handlingar som kränker en persons frid och frihet. Grov kvinnofridskränkning kan innefatta fysisk misshandel, sexuellt våld, hot, övervakning eller andra former av kontroll som syftar till att skada eller begränsa offrets frihet och självbestämmande. Även brott mot kontaktförbud ingår i brottet om det är en del i gärningen.
Det centrala i bestämmelsen är att det är fråga om upprepad brottslighet som måste ha en viss frekvens för att omfattas av lagen.
Vad är det för skillnad på grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning?
Skillnaden mellan grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är att grov kvinnofridskränkning endast omfattar mäns våld mot kvinnor. Om det är en kvinna som begår brott mot en man eller personer i en samkönad relation så räknas det som grov fridskränkning. Straffet är detsamma för båda gärningarna.
Vad kan gärningspersonen dömas till för straff?
Straffskalan för både grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är lägst ett år och högst sex år. Oftast ligger straffen i den lägre delen av straffskalan, men det beror på hur allvarliga de enskilda gärningarna är.
Hur går förundersökningen till?
Efter att polisanmälan har gjorts inleder polisen en förundersökning. Förundersökningen leds av en åklagare. Vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är det vanligt att gärningspersonen begärs häktad. Häktningen syftar då till dels att stoppa fortsatt brottslighet och att hindra gärningspersonen från att påverka utredningen. När förundersökningen är klar får parterna läsa den och komma med eventuella kompletteringar. Därefter väcker åklagaren åtal och målet prövas av en tingsrätt.
Hur går rättegången till?
Tingsrätten kallar till en huvudförhandling (rättegång) och där presenterar åklagaren och försvaret sin bevisning. Målsägandebiträdet framställer målsägandens skadeståndsanspråk och kan även biträda åtalet. Det innebär lite förenklat att målsägandebiträdet kan agera som en extra åklagare. Målsägandebiträdet kan då åberopa egen bevisning och justera åtalet om målsägandebiträdet tycker att det behövs. Därefter är det förhör med målsäganden och den tilltalade (gärningspersonen). Efter att de är förhöra så är det dags för vittnen att förhöras. När alla är förhörda går man igenom gärningspersonens personliga förhållanden (personalia), där domstolen får information om hur gärningspersonens liv har sett ut, om den varit dömd för brott, har ett missbruk eller annat som kan ha betydelse när domstolen ska välja en eventuell påföljd (straff). Efter det håller åklagaren, målsägandebiträdet och försvaret slutpläderingar. När rättegången är avslutad så meddelar tingsrätten beslut om gärningspersonen ska vara fortsatt häktad och meddelar sin dom. Ofta kan det dröja ett par veckor innan domen meddelas eftersom tingsrätten måste fundera över den bevisning som presenterats och skriva ihop en dom.
Rätt till skadestånd
Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är typiska gärningar där målsäganden har rätt till skadestånd. Ofta är det både för kränkning (avser hur en målsägande typiskt sätt mår i samband med att bli utsatt för t.ex. en misshandel eller hot). Beloppen är schabloner, dvs de utgår från belopp som domstolar tidigare har kommit fram till är rimlig ersättning för den typen av gärning. Utöver kränkning brukar det vara fråga om sveda och värk som avser tid som målsäganden varit på sjukhus eller sjukskriven p.g.a dåligt psykiskt mående. Har misshandel gett ärr eller andra skador kan målsäganden också ha rätt till lyte och men som är en ersättning som utgår från Trafikskadenämndens tabeller. Skadeståndet kan även avse förlorad arbetsinkomst om målsäganden varit sjukskriven p.g.a. brottet.
Rätt till målsägandebiträde
I fall med grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning har målsäganden alltid rätt till målsägandebiträde. Du kommer få en fråga vid polisförhöret och du har rätt att välja vilket målsägandebiträde du vill. Det kan vara klokt att välja själv, annars utser domstolen ett målsägandebiträde utifrån en lista. Då kan du få ett målsägandebiträde som helt saknar erfarenhet av den här typen av brott eller som har begränsad domstolsvana. Om det är ett målsägandebiträde som har kontor på annan ort kan det hända att tingsrätten tycker att du ska välja ett närmare boendeorten, men du kan prata med målsägandebiträdet och höra om den kan åta sig uppdraget ändå. Martin Cullberg jobbar som målsägandebiträde över hela Sverige.
Kostar det något?
Nej det kostar inte någonting att ha ett målsägandebiträde. Staten står för kostnaden.
Har du blivit utsatt för brott? Begär advokat Martin Cullberg som målsägandebiträde.